Books by Erik Eriksson

Kärleksroman med ursprung i en brevsamling. Den sovjetiska sjömannen Michail flyr från sitt fartyg och hoppar i havet. Han tar sig i land utanför Grisslehamn där han möter lärarinnan Helena. Trots att hon redan är gift och han själv har lämnat fru och barn i Sovjet påbörjas en kärlekshistoria som får dramatiska följder för alla inblandade.Erik Eriksson föddes 1937 och växte upp i Stockholm. Idag bor han i Grisslehamn, där många av hans böcker också utspelar sig. Erik var från början folkskollärare innan han blev journalist och bevakade kriget i Vietnam för Aftonbladet och SVT. Sedan 1996 är han författare på heltid och skriver romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. Han skriver även deckare på temat mäns våld mot kvinnor.

"Efteråt, samma dag på kvällen, undrade jag hur jag skulle finna henne igen. Nästa dag, samma tid och samma plats, naturligtvis. Jag var säker på att återfinna henne och nu var hennes leende kanske lite urskuldande, men blicken var densamma och evigheten bestod."Vid bröddisken på varuhuset möter han kärleken. Det är inte första gången, men aldrig har det känts såhär. Kort och intensivt brinner lågan, och när det tar slut är det hennes förslag.I denna novell beskriver Erik Eriksson ungdomskärleken på ett ovanligt träffande sätt, med alla toppar och dalar som följer i dess spår."Jag väntar på april" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Det som hände kunde ha hänt var som helst.Nu hände det i alla fall i en röd stuga som värmdes upp med järnkamin men det var en tillfällighet att det hände just där. Det föll sig så.Två händelser var det i samma stuga och det gick ett år mellan händelserna. Ingendera händelserna förklarar dock den andra. Det är en berättelse om det som antänds utan att brinna upp. Efteråt är allt kvar men inget är sig likt.Det låter gåtfullt.Än så länge."Det var efter nyårsafton och en grupp ungdomar har åkt upp till stugan för att fira nyår. De har med sig mat och vin, och spenderar det mesta av dagarna med att ligga runt kaminen och prata om framtiden. De var jämna par och alla flyttade närmare de man helst ville sitta nära. Det är en trevande ungdomskärlek som spirar, med all den ångest som så ofta följer i hasorna.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Doktorn lyssnade och tittade som dom gör, och så fick han syn på farsans hand och då blev han intresserad; 'Ni har verkligen en intressant åkomma här. En sammandragning som kan opereras men det krävs att en specialist tittar på er.'En vecka senare körde jag honom till sjukhuset efter en månad var han död. Han hade cancer i hela magen och i levern och så hade han sin gamla handskada som han lärt sig leva med. Men det är väl fingrarna man ser på folk och tänker mest på.Och händerna."För farsan hade händerna varit ett arbetsredskap. När han skadade sig hade han istället för att söka hjälp lindat en trasa runt och fortsatt jobba. Det var många år sedan nu, men han hade aldrig kunnat öppna handen helt igen.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början. Detta är den avslutande delen, både av novellsamlingen, och relationen mellan far och son.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Senare när jag tänkte igenom det här blev jag lite orolig. Jag träffade krigsreportrar som inte kunde leva utan den där spänningen och för dom hade krigsupplevelserna blivit nåt slags drog helt enkelt. Jag förstod att det gällde att passa sig. Livet hemma är mycket mer komplicerat än kriget. Det finns sen gammalt en männens flyktväg från vardagen till faran."Rädslan har han burit med sig under hela livet. Rädslan var egentligen något annat, någonting som kommer plötsligt. Att plötsligt hamna i en skottlossning på Nordirland eller nära en explosion i Vietnam. Rädsla ger en ingen tid att tänka, reflektera eller planera.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom från nittonhundratalets mitt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"En dag går jag in till rektorn i läroverket och säger att jag ska sluta skolan.'Får du det för dina föräldrar', frågar rektorn.'Ja, jag får', säger jag. 'Dom är skilda och jag bor hos mamma men hon ligger på sjukhus och är dålig och kan varken prata i telefon eller skriva brev men hon säger att jag får.''Jaha', säger rektorn. 'Då får det väl bli så då. Du ska få avgångsbetyg.'Så var det med den saken."Efter att ha hoppat av skolan går han till sjöss. Arbetet är tungt och vädret är hårt. Atlantvinden biter i hans kinder, och på händerna har han snart blodiga blåsor. Men sjömanslivet är mer än hårt arbete på sjön, för det finns de kvällar då fartyget lägger till i hamn. De sjömän som varit med länge visar honom till olika krogar och andra etablissemang med mer explicit underhållning.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Så brukar vi göra om hösten, vi ses i ditt hus varje år, någon vecka som mest. Vi talar rätt lite om tiden som gått. Vårt liv är oktober. Jag knackar på dörren, du hälsar mig som om jag nyss varit här. Jag reser min väg, när jag gått över ängen och vänder mig om står du kvar bakom fönstret och ser mig försvinna, jag kommer igen inom kort, om ett år, när ekarna fällt sina löv."Varje år finns en vecka full av minnen. De går ofta utan ett uttalat mål, men de vet båda att de är på väg mot graven. På stenen står inget namn, de plockar bort några löv och står i tystnad. Deras tankar ockuperas av tankar på deras barn, som de besöker på den höstgula kyrkogården.Relationen blev aldrig densamma efter förlusten, döden hade lagt sig som en död filt över kärleken. Men minnena finns kvar, och en vecka om året, sent i oktober, tillåts de komma fram."Sent i Oktober" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Sommaren 1889 läste Hedvig breven från Amerika många gånger. Hennes lycka kunde väl också finnas där borta? Hon hoppades. Och på kvällarna när hon låg i sängen med slutna ögon och ännu inte hade somnat såg hon sällsamma bilder av blomsterhav, böljande trädgårdar och färggranna frukter."Under golvbrädorna har Hilda en plåtask som hon lägger så mycket av sin lön i som hon kan. Plåtasken är början på hennes dröm, att åka till Amerika och göra något av sig själv. Det tar lång tid innan hon kommer iväg, men hennes beslut att emigrera skulle få konsekvenser långt bortom vad hon kunnat tänka sig.Alvine och hennes barn tvingas fly från ryska Samara, där gatorna färgades röda av blod under ryska revolutionen. De finner sitt hem i Sverige, men traumat ska lämna spår i familjen i flera generationer.Alvine och Hedvig är författaren Erik Erikssons mormor och farmor. I denna berättelse möter vi två kvinnor som lämnade allt för ett nytt liv. Eriksson berättar om rotlösheten i en familj med två föräldrar som inte fötts i Sverige, och hur de klarade sig när de ankom till ett Sverige som de flesta lämnade för att söka lyckan på andra platser."En bok som tar upp ett antal människoöden som ibland blir mycket dramatiskt, känslosamt, och som man verkligen lever sig in i. Läsecirkeln ger betyget 4 utav 5."Vimmerby bibliotek tipsarErik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

I denna novell får vi ta del av två sidor av en skilsmässa. Det medelålders paret Birgitta och Rolf bestämmer sig för att gå skilda vägar, utan att veta vad framtiden ska föra med sig. Rolf har redan träffat en ny, och i ärlighetens namn så träffades de långt innan Birgitta berättade om skilsmässan. Birgitta har också en ny vän, som hon kan prata med för att undkomma Rolfs ständiga tystnad.De hade varit överens om att skilsmässan skulle vara snabbt överstökad, men istället drar den ut på tiden. När äktenskapets tyngd försvunnit från deras axlar finner de nya känslor för varandra, som de aldrig anat kunde finnas där.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Utan brådska täckte han över den dödas ansikte med löven, började med ögonen, fortsatte med den uppvända kinden, munnen, hakan. Så tog han lite jord i handen, strödde långsamt över det lövklädda ansiktet, lät små jordklumpar falla sakta mellan sina fingrar, tog ännu en handfull jord."Lars Ek minns den första gången han begravde något. Det var en grävling som hade blivit påkörd. Han kunde se hur grävlingen sprattlat i sanden på vägen, innan den dött. Lars var bara ett barn då, när han tog hem grävlingen, grävde en grop, täckte dess ansikte med löv och täckte kroppen med jord. Sedan dess har många djur lagts till på hans kyrkogård. Vägen har asfalterats sedan dess, men olyckor händer ändå. Rådjur, ekorrar och katter samlade i en glänta.En dag ser Lars en bil volta, när han kommer fram till bilen är föraren nästan död. Den unga kvinnan tittar på honom, innan ögonen töms för evigt. Lars vet vad han ska göra, han har gjort det förut.Denna novell ingår i samlingen "Konsten att dö i april".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Husen var ganska nya, fyra våningar, och Peter antog att de nog skulle hålla rätt bra även om bomberna föll alldeles intill. Fönstren skulle tryckas in och en del av fasaden skulle väl slitas bort. balkongerna skulle rasa ner men det här var välgjorda hus. Och hettan skulle de klara hyfsat bra också, folk som tagit skydd i de här husen skulle antagligen klara sig, de flesta i alla fall."Efter sin tid i Vietnam under kriget så är ingenting sig likt för Peter. Han ser krypskyttar som inte finns, och måsarnas skrik låter precis som de barn han hörde, efter att de fastnat i ett eldinferno. Den enda gången Peter känner sig trygg är om natten, ingen kan se honom i mörkret. Både tid och rum separerar honom från traumat. Trots detta är ljuden av bomber, människors skrik och kulsprutor öppna sår i hans inre som vägrar läka.Denna novell ingår i samlingen "Konsten att dö i april".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Vårt första år var snart slut, nu visste vi hur vi skulle leva. Men redan när vi beställde vårt hus hade vi ju tänkt ut reglerna, de var inskrivna i ritningarna som arkitekten B utformade åt oss."De hade letat efter en tomt var för sig. När de träffades började de genast leta efter en plats att leva på tillsammans. Dussintals ritningar för hus ritades innan de fick vad de ville ha, ett hus utformat för just deras familj. Hans lilla pojke, och hennes lilla flicka. I huset spenderar den nya familjen sitt första år ihop, och sakta lär de sig hur de ska leva med varandra."I vårt hus" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"De hade varit vänner hela tiden, uppdelningen av alla sakerna hade gått bra, inte en enda gång hade de tvekat, de hade erbjudit varandra saker som de själva kanske velat ha, avstått hellre än riskera gräl, men saker betyder ju ingenting.Deras vänner hade berömt dem, glatt sig över sättet de skildes på för nu kunde ju vänskapen bevaras även om de bodde på olika håll."Villan hade de lyckats sälja fort, alltför fort. Första tiden efter uppbrottet hade de fått flytta runt en del på olika håll. Sakta men säkert fann de dock nya liv, utan varandra.I denna novell beskriver författaren Erik Eriksson ett uppbrott, och alla ringar på vattnet som ett sådant lämnar."På väg" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Det var en jaktolycka, ett vådaskott, det tog tid för polisens tekniker att komma fram till en slutsats, men alla misstankar om brott avskrevs. Hunden var det enda vittnet, hon hade sett och kanske anat vad som höll på att hända innan det dödande skottet avlossades."De två gamla vännerna bodde tjugo minuters promenad från varandra, Oscar bodde i huset vid sjön och Stellan och Marlene i en nybyggd villa lite därifrån. De båda flickorna sprang mellan husen, och kunde vägen mellan föräldrarnas hus och deras extrapappa Oscars utan och innan.Oscars hem är mötespunkten för gammalt kompisgäng, som kommer till sjövillan för att bada, och äta gott under några veckor varje sommar. Under den lugna, trevliga ytan bubblar dock ett mörker, som snart ska få sitt utbrott.Huset vid vattnet är en av novellerna i samlingen Konsten att dö i april.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Men nu var det helt plötsligt som om rätt tillfälle hade kommit När de gick över det lilla kullerstenslagda torget där de satt en flock duvor trodde hon att hon hade bestämt sig. Hon kände de blanknötta gatstenarna under sina fötter och det var en skön och lite befriande känsla."I detta relationsdrama möter vi ett par på resa. De är båda fast i sina egna tankar, och trots att de lever ihop så kunde de lika gärna varit främlingar för varandra. Eriksson beskriver på ett mästerligt sätt de två sidorna av en relation som är över innan någon av parterna vågar erkänna det för sig själva, eller för den andre."Konsten att dö i april" är en av novellerna i samlingen med samma namn.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Ganska länge trodde jag att han var den enda farsan som drack i området där vi bodde men sen började jag förstå att många av mina kompisars rika farsor drack rätt ordentligt dom också men skillnaden var förstås att dom sällan drack brännvin och framförallt så drack dom aldrig direkt ur flaskan ute i kapprummet."Farsan dricker jämt, och antingen så börjar han därefter bråka med mamma om någon småsak, eller så försöker han lära sin son någonting nytt. Oftast är det sjömärken eller båtar, farsan hittar på en ramsa, och sonen försöker följa med så gott han kan. Ofta blir han så nervös att han börjar stamma.I denna korta men kärnfulla novell av författaren Erik Eriksson skildras en liten familj med stora problem. Det är en melodramatisk berättelse, med en stark känsla av nostalgi över en svunnen tid och en olycklig barndom.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"'Inte åker vid söderut om vi slipper', sa hon. 'Och bär har vi gratis av en sort som ni måste betala massor av pengar för. Men då måste man förstås våga sig ut på en myr för att plocka och det är väl lite riskabelt för den som bara gått på gator.'Nu skrattade alla hennes kompisar eftersom de tyckte att de hade satt stockholmarna på plats."Innan han åkte upp till norra Norrland hade han fått en pipa av sin far. Tillsammans med ett gäng killar, alla på gränsen mellan att vara tonåringar och vuxna, åker han upp för att odla tall i ett hygge över sommaren. Han hade en flicka han tyckte om i Stockholm men kompisarna vill gärna gå till dansbanan på kvällen, för att se om de kunde få tag i någon tjej. Den enda som någonsin hade någon tur var dock Lars-Åke, som åtminstone kunde få tjejerna att skratta lite.Under midnattssolen kan den som har tur finna kärleken när han minst anar det. I denna novell fångar författaren Erik Eriksson perfekt hur det är att vara ung och osäker, men ändå självsäker.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Gunilla fick för sig att de trodde att hon var Ragnars närmaste släkting. Han hade nog inte påstått det, men kanske var han lite otydlig. Det var något med hans hjärta, de höll kvar honom för observation."Gunilla känner egentligen inte Ragnar speciellt väl, men när hon kallas till sjukhuset inser hon att hon nog är hans enda anhöriga. Hon hade besökt honom som hemsamarit tidigare, och trots att hon lämnat sin tjänst så tittade hon till honom ibland ändå. Hon vet inte att hennes besök hos Ragnar ska bli det sista, när hon kör från sjukhuset på kvällen.Denna novell ingår i samlingen "konsten att dö i april".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap

"Martins far började bli riktigt orolig. Pengarna var slut. Han hade flera räkningar obetalda, banken skulle ha betalt för ett lån, elverket skulle ha sitt, de var skyldiga i affären för maten de handlat.De måste skaffa pengar snart. De var tvungna att få fisk i näten, annars skulle far tvingas sälja huset. Andra arbeten finns ju inte, de måste få bra fångster med detsamma annars skulle fattigdomen ta dem."Peters pappa börjar bli desperat, och beger sig ut med fiskebåten en stormig dag för att få en bra fångst. Peter och hans mamma väntar på faderns återkomst, men när solen börjar gå ner är han fortfarande inte tillbaka. Peter beger sig ut för att finna sin far, men resan blir äventyrligare än han först trott. Ute på öppet hav finner han ett spökskepp, som är fullt av sjömän. De hålls fast på skeppet av en osynlig kraft, och det blir upp till Peter att befria dem.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Allting förändrades när jag förstod vem han var, mannen som sannolikt tog min fars liv. Jag insåg också att ingenting skulle vara möjligt utan tålamod. Många timmar tillbringade jag dold bakom buskaget utanför den gamle mannens villa. Jag såg honom i husets upplysta rum om kvällarna, jag följde efter honom på avstånd när han tog promenader och när han åkte till staden med bussen så var jag där. Några gånger var jag honom så nära i folkvimlet att jag kunde ha nuddat hans rock utan att han märkt det."Fadern försvann under beredskapstiden, allt familjen hade fått veta efteråt var att han gått igenom isen. Men hos hans son fanns det alltid en gnagande känsla som sade att sanningen om vad som hände fadern var något annat, mer ondskefullt.Många år senare, när sonen själv är vuxen börjar han och hans vänner tänka tillbaka på hur det varit för deras föräldrageneration under kriget. I det rika villaområdet där de vuxit upp var det många som öppet hade visat sin sympati för nazisternas ideologi. De få som vågade stå emot var en liten grupp intellektuella som möttes i hemlighet. Skulle sonen och hans vänner ha varit lika modiga om de hade varit i samma situation? Denna fråga får honom att börja undersöka vad som egentligen hänt hans far, och vilka ondskefulla krafter som låg bakom hans död.Denna novell ingår i samlingen "Konsten att dö i april".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Fadern hade svarat att kvinnorna var överlevande, sonen hade ju sett bilderna som vid den här tiden spreds från lägren, och fadern hade även sagt att man av det tatuerade numren kunde utläsa antalet kvinnor som funnits vid lägret.Konduktören hade ju uniform med knappar och även mössa med guldmärke, liten mustasch, lätt böjd näsa, han förblev tyst och med handen utsträckt mot kvinnorna som stelnade till. En av dem med handen runt sin egen hals."I denna drömlika novell av Erik Eriksson är tystnaden huvudpersonen. Det osagda, som vill ut men inte vågar sägas. Rädslan ligger i osäkerheten i vilka ord som är rätt, när mamma bara ligger i sängen, eller pappa dricker igen. När kvinnorna på tåget utan att något sägs blir livrädda för den uniformerade konduktören."Efter tystnaden" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt"Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Hon skar sakta först mot skinnet på armen bredvid de andra såren och det blev en repa och det kom lite blod. Inte så mycket men det droppade liksom uppåt och dropparna flöt ihop och det rann lite. Sen skar hon igen, fort och ganska hårt skar hon och då rann det mer blod."Det var en tisdag. Den ljushåriga flickan hade gått hemifrån tidigt. Morsans gubbe var där och då var det bäst att inte vara hemma. Det var en helt vanlig tisdag, före skolan körde lastbilschauffören in på parkeringen, som vanligt. Men en ny hundralapp i fickan går den ljushåriga flickan till skolan, som vanligt. Det är dags för prov, snart ska betygen sättas. På kvällen träffar hon sin vän. De tittar på film och dricker öl. Men helt plötsligt är det inte en vanlig tisdag längre, för det visar sig att hennes vän har en hemlighet.Denna novell ingår i samlingen "Konsten att dö i april".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Den före detta polisen Verner Lindgren ska tillsammans med Marget Mattson ta reda på vem som har mördat en journalist och varför. Journalisten skrev om unga flickor som säljer sex till affärsmän och hans anteckningsbok saknas ...Lättläst bok för vuxna.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Helena och Johan växer båda upp på Lidingö under andra världskriget när nazismen förekommer öppet bland de välbärgade på ön. Hans far är jude, hennes är övertygad nazist. Deras kärlek är förbjuden, otänkbar, och när Johan börjar undersöka traktens historia försöker mäktiga krafter att hindra honom...Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.Romanserie om några människor i Stockholm och förorterna under årtiondena efter kriget när livet förändrades för många.

Det tog lång tid innan Lennart förstod att andra familjer inte var som hans. Hans mamma Eva sov i ena änden av huset, och hans pappa Herbert i den andra. Lennart bodde i mitten, och visste alla hemligheter som hans föräldrar hade.Herbert hade ständigt unga, vackra sekreterare som snart hjälpte honom med mer än arbetet på kontoret. De letade sig även in i Lennarts nattliga tonårsfantasier. Eva, som nästan hunnit utbilda sig till läkare innan hon träffade Herbert och födde Lennart, började be sonen att operera bort små bitar av henne. Dessa förvarade hon i frysen. Det är inte sådant man slänger, sade hon. Lennart kräktes nästan första gången han hjälpte Eva, när han fick bränna på hennes hud och fettet bubblade, och sedan sy ihop såret.Lennart, som tvingas se sin egen far bedra sin mor, och hjälpa modern att operera bort kroppsdelar som hon inte ansåg nödvändiga, börjar snart drömma om frihet. Men det finns bara ett sätt för honom att bli helt fri från sina föräldrar. Att göra sig föräldralös.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

1969 blir Olof Palme svensk statsminister. Vietnamkriget delar världen. Stockholm är en politisk huvudstad där spionerna samlas. Motsättningarna skärps mellan USA och Palmes regering. Sara Lundgren är spanare hos Säpo, men hon börjar undra: På vilken sida står egentligen den svenska säkerhetspolisen? Sara ser vad hon inte borde se och blir tvungen att välja sida ...Romanserie om några människor i Stockholm och förorterna under årtiondena efter kriget när livet förändrades för många.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Eftersom Anna varit i familjen i nästan femtio år så visste hon även ganska mycket om Christines far. Det var Anna som berättat vad som verkligen hänt. Christines mor talade aldrig om fadern, hans namn nämndes mycket sällan, modern kallade honom "far", hon använde aldrig hans namn.Hur såg han ut, hur lät hans röst?"Christine och hennes mor har ett ömtåligt förhållande. Varje morgon dricker de te i moderns inglasade tornrum, och Christine undersöker mönstren som bildas i de gamla glasen. Av rädsla för att få en föreläsning om jugendstilen frågar hon sällan modern någonting om huset som de båda bor i. Av rädsla för att få en föreläsning om bildning och propert uppförande frågar hon sällan om sin far, eller de äldre kavaljerer som ibland besöker modern.Det är tydligt för Christine att om hon vill ha svar så måste hon hitta dem själv, och varje dag finner hon nya ledtrådar undangömda i den stora villan och markerna runt omkring."Ordet och det röda" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Han blundade och lutade sig närmare Helena och kände också hennes doft. Och under några ögonblick var han tillbaka i en flytande minnesbild från deras ungdom."Johan Steiner har lämnat tryggheten på Lidingö, för att bli krigskorrespondent. Många år av olika vikariat, och sedan fast tjänst med långa perioder av hårt jobb har tärt på Johan. Sömnbrist, rökande, någon whiskey för mycket och wienerbröd istället för middag är inte bra för det fysiska välmåendet, visar det sig.Det är 1960-tal, och bomberna faller tungt över Hanoi. Det utdragna och impopulära vietnamkriget pågår och skördar skoningslöst sina offer. Johan blir sänd dit som korrespondent från Aftonbladet, och blir hårt drabbad av all död och förstörelse som omfamnar honom.Mitt i all denna ondska växer ett behov av att ha någonting vackert, ett bevis på att livet inte bara består av elände. Hans livslina blir Helena, hans ungdoms förälskelse. Hon finns kvar på Lidingö, fångad i ett tråkigt äktenskap. I denna dramatiska kärleksberättelse har allt ett pris. Vad, eller vilka, är man villig att offra för sin egen lycka?Romanserie om några människor i Stockholm och förorterna under årtiondena efter kriget när livet förändrades för många.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Walter Olsson är sjuk och har inte lång tid kvar att leva. Han möter en ung prostituerad flicka och försöker hjälpa henne, men hon försvinner ner i en okänd värld under Stockholms gator där de utslagna bor: i skyddsrummen, kulvertarna och tunnlarna. Våld blir oundvikligt i jakten på de män som utnyttjar dessa olyckliga människor. Men våldet är också alldeles nära ömheten under råttornas vinter ...Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

När man är en liten mus kan det vara svårt att bo i ett hus där det finns människor som har katt. Människorna tycker inte om möss. De vill att katten ska jaga dem! Men Lisa Mus är påhittig och kommer snart på en idé som ska få alla att bli sams. Frågan är bara om den kommer att fungera.Erik Eriksson är en svensk journalist och författare som skrivit ett fyrtiotal böcker och bl.a. arbetat på Sveriges Television. Tillsammans med illustratören Maj-Britt Strömberg har han skapat bilderboken "Musen som fick en idé". De har tidigare även samarbetat vid Grisslehamns dockteater.