Medical ethics and professional conduct

Hvordan hjælper man som pårørende eller som plejepersonale en døende til en god død? Hvordan kommer man videre med sit eget liv, når sorgen rammer? Og skal børn have lov at møde døden, eller bør de skånes?Det er bare nogle af de mange spørgsmål, som Rolf Slot-Henriksen med stor indsigt og ærlighed forsøger at svare på i denne bog.”En god død” udkom første gang i 1985.Rolf Slot-Henriksen (1951-2012) var sognepræst og grundlægger af Grundlovsforeningen Dansk Kultur, som han var formand for frem til sin død. Som forfatter har han skrevet adskillige bøger og artikler om blandt andet døden, nærdødsoplevelser, kristendom og dansk kultur.

¿Cuántas pastillas tomas al mes, a la semana, al día? Solo en Gran Bretaña, más del 20 % de los adultos ha consumido al menos una droga psiquiátrica al año. Lo que constata James Davies en su ensayo es que este imprudente aumento de la prescripción médica de fármacos psiquiátricos no ha disminuido el número y gravedad de las enfermedades mentales, sino todo lo contrario.A través de una extensa y profunda documentación, de entrevistas con expertos y de análisis detallados, el doctor James Davies ha llegado a la conclusión de que la comunidad médica está encarando mal el problema de las enfermedades mentales: en lugar de buscar el origen en el entorno y en los problemas sociales, el actual modelo médico se centra en situar el problema únicamente en el paciente y en su cerebro.Este audiolibro está narrado en castellano.James Davies ha estudiado Antropología Social y Salud Mental y enseña en los departamentos de Ciencias de las Vida y Psicología en la Universidad de Roehampton. Obtuvo su doctorado en antropología social y médica en la Universidad de Oxford y también es un psicoterapeuta calificado. Es cofundador del Council for Evidence-based Psychiatry, que ahora es la secretaría del Grupo Parlamentario de Todos los Partidos para la Dependencia de Medicamentos Recetados.

Att åldrandet kommer är en av få sanningar man kan ta fasta på. Ändå är det ett ämne många gärna undviker och försöker låtsas som att det inte är en av de enda realiteter vi med säkerhet kan förhålla oss till. I Pullovern: om döendet, döden och sorgen undersöker Lars Wikander det ofrånkomliga upplevelsen av att veta att ens tid snart är kommen. Hur känns det som läkare att berätta för någon att sjukdomen inte kommer gå att bota? Hur känns det att motta sin egen dödsdom? Hur reagerar omgivningen? Det är någonting man förr eller senare behöver förhålla sig till och när den stunden anländer har Pullovern varit till hjälp för många.Lars Wikander är en författare som även har jobbat som bland annat familjerådgivare och konsulent inom vården. Han är känd för att ha förespråkat för reform inom vården till en mer personnära och human vård.

Kan man förbereda sig för att dö? Måste döden göra ont?Hur kan den som står bredvid ge själsligt stöd?Och vad kan sjukvården bistå med?Här berättar den svenska cancersjuksköterskan Anita Lanz om sina erfarenheter från åratals arbete på ett sjukhus i Schweiz dit patienter kommer för att dö med värdighet. Hon har också assisterat många döende patienter i hemmet.I boken "Jag vill dö med en ängel vid min sida" följer vi några människors sista dagar. Vissa kunde se tillbaka på ett långt liv, för andra kom döden tidigt. För en del gick det fort, men oftast handlar döendet i dag om en utdragen process. Gemensamt för alla Anitas patienter är ändå att avslutet blev djupt meningsfullt. I en uppföljande bok, "När slutet kommer vill jag bestämma själv", beskriver Anita Lanz mer om sin syn på liv och död och hur hon också bistått när en svårt sjuk människa valde att ta sitt eget liv på sina egna villkor. Catarina Baldo Zagadou är en svensk författare som under sin författarkarriär skrivit ett flertal fackböcker, främst inom områdena psykologi och hälsa.rnrnAnita Lanza är en svensk sjuksköterska och författare. Lanz har under flera år arbetat som "dödsmorska" på sjukhus i Schweiz där hon assisterat patienter nära döden.

"I morges græd vi sammen på badeværelset. Jeg i frustration og angst over alt det, som har ramt os, og som gør mig så afmægtig. Hvem kan forestille sig, hvordan det er på få timer at opleve en af sine kære blive forvandlet fra at være et menneske som alle andre til pludselig at fremstå som et hjælpeløst individ? For ikke at tale om det chok det er, pludselig at mærke at du kan dø fra mig, og samtidig så tydeligt kunne se i dine øjne, at du er der – lige inde bagved. Du mærker, du fornemmer, men du forstår ikke, hvad der sker."Gennem en lang række breve til sin mand, Henning, fortæller Britta Elisabeth Helbek om livet som pårørende til en senhjerneskadet. Selvom bogen hovedsageligt tegner et billede af de følelsesmæssige aspekter af forløbet, beskriver den også et møde med det danske social- og sundhedssystem. Et system, der ikke altid synes rustet til at håndtere et så kompliceret problem som senhjerneskade, og som ikke har taget stilling til spørgsmålet om, hvorvidt livet med en senhjerneskade altid er at for foretrække frem for døden.Britta Elisabeth Helbek (f. 1950) er en dansk forfatter og socialrådgiver. Hun er født i Norge, men opvokset i Silkeborg. Britta Elisabeth Helbek debuterede som forfatter i 2010 med romanen "Billedskabt" og har siden udgivet flere bøger.